Övergripande9.5 Berättelse9.5Skådespelare/skådespelare9,0musik10Titta på värde igen9,0Den här recensionen kan innehålla spoilers som jag råkade på den här filmen när jag bläddrade igenom BL-listan över MDL och det gjorde mig nyfiken. Det här är första gången jag har sett en BL-film som hade en explicit scen från början och den var inte ens suddig. Gör dig redo att bli chockad. Vid det här laget skulle du ha en idé om att regissören inte sparade några detaljer alls.

BERÄTTELSE: Detta tror jag är en klassad NC-17 Adults endast på grund av de extremt explicita sexscenerna samt ett giftigt slut. I början var handlingen komplex och lite svår att följa. Först och främst förstod jag inte varför Yong-Joon var så arg på Jae-Sung. Men senare i filmen fick jag reda på att Jae-Sung gifte sig. Jag antar att det var där ilskan kom ifrån. Berättelsen är spännande samtidigt som jag kände att jag ville skrika åt alla karaktärerna och jag ska diskutera varför senare. Berättelsen berättar om vad Yong-Joon skulle göra för Tae-Kyu. Vilka extrema åtgärder han vidtog bara för att kunna ta hand om honom. Hur Yong-Joon mitt i filmen blev konfliktfylld när Jae-Sung plötsligt dök upp. Jag gillar inte hur filmen slutade. Sättet som Tae-Kyung utpressade Yong-Joon genom att hota honom att han kommer att avsluta sitt liv är något som jag avskyr. Samt hur den halvblinde studenten tog saken i sina händer som resulterade i en individs död som orsakade en annan persons död. Det var en följd av fruktansvärda händelser som härrörde från ilska.

Skådespeleri/CAST: Skådespeleriet var så bra. Kim Tae Hoon (Yong-Joon) var bra i sin skildring. Hans känslor fanns där ute. Du skulle känna vad han kände för varje scen. Skådespelaren var så bra att jag på ett sätt hatade karaktären. Hur Yong-Joon var så benägen att göra även de otäckaste sakerna bara för att se till att Tae-Kyu kommer att bli okej. Shin Won-Ho (Tae-Kyu) gjorde också ett bra jobb som den stygga, själviska sortens unge som han var. Jag gillade inte att karaktären var så sorglös att han inte ens märkte hur orolig Yong-Joon var. Att det enda han kunde tänka på var att han var en börda och känslomässigt skulle misshandla Yong-Joon. Om jag skulle analysera hans personlighet skulle jag tro att han har känslomässiga och mentala problem. Sedan finns det Choi Jae-Sung (Jae-Sung), killen som plötsligt dök upp från ingenstans och försökte så hårt att sminka sig med Yong-Joon. Jag känner att han kunde ha gjort lite mer när det kommer till ansiktsuttryck.

VÄRDE PÅ NYTT: Om du har fått diagnosen depression, skulle jag föreslå att du inte gör det. Men om du kan ta scenerna, den känslomässiga förvecklingen, så fortsätt.

Läs mer

Var den här recensionen till hjälp för dig?